Hoppa till innehållet

Kriget i Livland och Estland 1700–1710

Från Wikipedia
Kriget i Livland och Estland
Del av stora nordiska kriget

Slaget vid Narva (1870) av Otto August Mankell.
Ägde rum 12 februari 1700 – 30 september 1710
Plats Lettland och Estland
Resultat Rysk seger
Stridande
Sverige Sverige Ryssland Ryssland
Kosackhetmanatet
Sachsen
Polen-Litauen
Befälhavare och ledare
Sverige Karl XII Ryssland Peter I
Styrka
10 000 man (1702) 40 000 man (1702)
Förluster
17 731 döda 24 150 döda ryssar
1 100 döda sachsare

Kriget i Livland och Estland utspelades mellan 1700 och 1710 under stora nordiska kriget. Kriget började med Sachsen-Polens belägring av Riga och upphörde i och med den ryska intagningen av Reval 1710. Efter kriget blev de svenska besittningarna Estland och Livland en del av det ryska kejsardömet.

Viktiga slag och operationer

[redigera | redigera wikitext]
Slag under kriget i Livland och Estland
Slag Datum Svenskarnas antal Ryssarnas antal Svenska förluster Ryska förluster Resultat
Belägringen av Riga 12 februari 1700 – Oktober 1700 4 000[1] 18 000[2] Okänt Okänt Svensk seger
Slaget vid Jungfernhof 6 maj 1700 11 200[3] 1 500[4] Okänt Okänt Svensk seger
Slaget vid Varja 28 oktober 1700 800[5] 5 000[5] 280[5] 1 500[5] Svensk seger
Slaget vid Pühhajoggi pass 17 november 1700 800 5 000 Okänt Okänt Svensk seger
Slaget vid Narva 20 november 1700 12 300[6] 30 000[7] 667 döda
1 247 sårade[8] 		9 000 döda
20 000 kapitulerade
700 tillfångatagna[8] 		Svensk seger
Slaget vid Petsjory 13 februari 1701 4 100[9] 6 000[10] 30 döda
60 sårade[11] 		500 döda[11] Svensk seger
Slaget vid Düna 9 juli 1701 7 000[12] 20 000[12] 100 döda
400 sårade[12][13] 		1 300 döda och sårade
700 tillfångatagna[12][13] 		Svensk seger
Slaget vid Rappin 5 september 1701 500-600[14] 11 042[14] 300 döda
33 tillfångatagna[14] 		Okänt Rysk seger
Slaget vid Rauge 5 september 1701 2 000 7 000 100 2 000 Svensk seger
Slaget vid Errastfer 30 december 1701 3 470[15] 18 087[15] 700 döda
350 tillfångatagna[16] 		1 000 döda[15]
2 000 sårade[16] 		Rysk seger
Slaget vid Hummelshof 19 juli 1702 6 000[17][18] 23 969[17] 840 döda
2 000 tillfångatagna[17] 		1 500[19] Rysk seger
Sjöslaget vid Embach 27 april 1704 570 7 317 190 döda
142 tillfångatagna 		58 döda
162 sårade 		Rysk seger
Slaget vid Wesenberg 16 juni 1704 1 400[20] 8 000[20] 400 döda
600 tillfångatagna[21] 		Okänt Rysk seger
Belägringen av Dorpat 4 juni – 13 juli 1704 5 000 21 000 810 döda
sårade 		317 döda
400 sårade 		Rysk seger
Belägringen av Narva 27 juni – 9 augusti 1704 4 500 45 000 2 700 döda
1 800 tillfångatagna 		359 döda
1 340 sårade 		Rysk seger
Slaget vid Wesenberg 6 augusti 1708 1 500 3 300 704 döda
244 tillfångatagna 		16 döda
53 sårade 		Rysk seger
Belägringen av Riga 3 november 1709 – 3 juni 1710 13 400 40 000 8 000 döda 9 800 döda Rysk seger
Belägringen av Pärnu 22 juli – 10 augusti 1710 1 000 6 000 880 döda Okänt Rysk seger
Belägringen av Reval 18 augusti – 30 september 1710 1 500 man[22] 15 000[23] 1 420 döda[24] Okänt Rysk seger

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Olle Larsson, Stormaktens sista krig (2009) Lund, Historiska Media. Sida 86. ISBN 978-91-85873-59-3
  2. ^ Patkul, ränksmidaren av Mjollner Sida 9.
  3. ^ Dr. Ernst Herrmann, sid. 107
  4. ^ Baron Karl Anton von Maydell, sid. 243
  5. ^ [a b c d] Ghelen. (1701) s. 2.2
  6. ^ Laidre (1996), s. 94–97, 146–150
  7. ^ Laidre (1996), s. 151–153
  8. ^ [a b] Kuvaja (2008), s. 147
  9. ^ Grigorjev & Bespalov. sid. 80–81
  10. ^ Goelgel, Naundorff. sid. 528
  11. ^ [a b] Laidre (1996), s. 198–199
  12. ^ [a b c d] Ericson m.fl. sid. 268-273
  13. ^ [a b] Larsson (2009), s. 108-111
  14. ^ [a b c] Grigorjev (2012), s. 91
  15. ^ [a b c] Northern wars, armies of Erastfer, Oskar Sjöström
  16. ^ [a b] Nordisk familjebok, Uggleupplagan. 7. (1907). s. 738.
  17. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13, s. 450
  18. ^ Sundberg (2010). Sveriges krig 1630-1814. s. 222
  19. ^ Grigorjev & Bespalov (2012), s. 111
  20. ^ [a b] Adlerfeld G. The Military History of Charles XII, King of Sweden, Volume 1. s. 309
  21. ^ Gordon A. The History of Peter the Great, Emperor of Russia: To which is Prefixed a Short General History of the Country from the Rise of that Monarchy: and an Account of the Author's Life, Volume 1. Aberdeen. 1755. s. 181–182
  22. ^ Bacmeister, s. 362
  23. ^ Bacmeister s. 360
  24. ^ Fryxell, s. 351

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Stora nordiska kriget
Allmänt
Förlopp
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kriget_i_Livland_och_Estland_1700–1710&oldid=55871377”